alittlebitmoreee

Här kommer fortsättningen på min Indienresa!

Efter att allesammans som skulle vara med på fältstudierna hade anlänt började planeringen. Vi fick själva välja vilka institutioner vi ville besöka. Eller nja, Santhanam och Sankari kom med förslag och berättade vad som var möjligt, men utifrån de alternativ vi hade valde vi ut drygt 7 organisationer där socialt arbete bedrivs. Förutom det skulle vi varva studiebesöken med föreläsningar om bland annat arrangerade äktenskap, politiska system, kastsystemet osv.
Blev en hejare på engelska till slut;) Indien har ju varit en brittisk koloni så alla indier (eller snarare de flesta) pratar flytande engelska. Jag tycker själv att jag är urkass på engelska, iaf när den kommer spontant, därför kändes det ganska pinsamt att sitta och konversera med barn som pratade bättre än jag. De lär sig ju engelska när de bara är några år gamla och de har flera skolböcker som är skrivna på engelska. Med andra ord pratar de lika bra engelska som "indiska". Imponerande!

Min indiska outfit som jag var tvungen att ha på mig vid varje studiebesök. Här ser ni hur viktigt det är att täcka axlar, knän och urringning;)

Santhanam hade en stooor trädgård som vi besökte flera gånger. Här är vi på väg dit:)

Camilla, Isabelle och jag i bilen.

Jag tycker att den här kvinnan är så himla söt. Hon är 85 år och hjälpte till i huset ibland. Men även solen har sina fläckar. Kvinnan är nämligen kleptoman. Under åren som gått har hon tagit saker som ligger framme. En gång var det en student som blev av med sin mobil och när folk frågade henne om hon hade sett den sa hon nej. När de senare ringde till telefonen började det helt plötsligt ringa från hennes ficka, haha. Sen har hon inte så stor koll på ur mycket saker och ting är värda, en gång sålde hon exempelvis en kamera för bara några kronor...



Vi besökte Night School, en kvällsskola för barn som bor i slummen.

Tittkön som bildades när vi kom.

De här killarna var som tokiga i min kamera. De hade ju typ aldrig sett en digitalkamera förut så de ville fota med den hela tiden. Sen när de fick se sig själva på bild höll de på att skratta ihjäl sig, det var jättehäftigt för dom;)

Om ni vill veta så sprack mina byxor här. Kanske inte så konstigt heller, för de indiska byxorna är helt värdelösa. För de första sitter de som en blöja uppe vid midjan och över arslet och blir smalare och smalare ju längre ner man kommer. Runt vristerna satt ju de här brallorna som klister!

Det var underbart att träffa de här barnen. De var så snälla, goa och pratglada och blev överlyckliga när vi kom och hälsade på. Det värmde såklart i hjärtat!