alittlebitmoreee

Här kommer lite bilder från allt och ingenting i Trichy. För vi hade ju ganska mycket fritid:)

Våra grannar.

Som ett dockhus;)

Indisk banana splitt, haha.

Vi bestämde oss för att laga svensk lunch en dag. Fick använda de ingredienser vi hade tillgång till, men det gick ganska bra ändå=)

Lammfärsbiffar. Vi ville egentligen göra vanliga pannbiffar, men eftersom indierna inte äter nötkött blev det lite svårt!

Biffarna serverades med klyftpotatis, svamptoast, tzatziki och sallad. Kanske inte sååå svenskt, men gott!

Efterrätten blev äppelpaj med glass.

Pocahontas:)

Filmsnacks.

Den här ormen dök upp fråmn ingenstans. Tur att det inte var jag som hittade den för då hade jag nog svimmat av skräck, jag som är livrädd för ormar. Den här sorten är tydligen giftigare än en kobra också!

Sankari visade oss sin garderob och alla sina drygt 60 saris. En för varje tillfälle;)

Den gula faran. Var lika läskigt att åka denna varje gång med tanke på den galna trafiken. I Indien lyder mottot att lagar är till för att brytas, därför har man inga trafikregler. No comments.

På fredag är det dags för mig att åka upp till Umeå igen, och nu tror jag att jag shoppat det sista jag behöver inför hösten. Det hoppas nog min plånbok iaf;)

En varm kofta.

Ni kan väl inte ha missat den här kaffetermosen om ni varit inom Lagerhaus på sista tiden;)

Har precis varit ute och sprungit, tagit en varm dusch och nu krupit upp i soffan iklädd min mysigaste kofta.

Bullfika står på schemat:)

Jo, jag köpte ponchon. Den är jättegosig och kommer därför säkerligen bli ett favoritplagg nu i höst. Valde att använda ett skärp i midjan för att hålla ponchon lite bättre på plats, både snyggt och praktiskt!

Lindex 299:-

Efter en jättegod middag bestående av kinamat sitter jag nu med slinghätta + färg i håret och väntar på att håret ska blekas. Är så trött på min hårfärg så en liten uppfräschning behövs. Förhoppningsvis blir resultatet bra också!

Imorgon ska jag jobba mellan 7-17 så det blir en lång dag. Kommer förmodligen inte hinna blogga alls eftersom jag har planer för kvällen sen, men man vet aldrig;)

Den nya spisen har kommit så nu ska jag inviga den. Det blir omelett och havregrynsgröt, en bra blandning va?!



Hörs igen imorgon!

Ett av de bästa studiebesöken vi gjorde i Trichy var när vi besökte ett ålderdomshem. Ni anar inte hur mysigt det var! De äldre blev överlyckliga över att vi kom och hälsade på och trots att deras levnadsförhållanden inte var så bra var de ändå lyckliga, glada och tillfredsställda. Tänk hur lite materiella saker kan betyda för vissa egentligen. Vissa har allt och gnäller medan andra inte har något som helst men ändå lever i harmoni.

Den här tanten välsignade oss alla:)

Såhär kan det så ut om man väljer att bo tillsammans med sin äkta hälft.

Indisk rullstol, hahaha!

Mannen i mitten ville att vi skulle packa ner honom i resväskan så att han fick följa med oss tillbaka till Sverige. Han var supergo!

Den sötaste av dom sötaste. Det här måste vara den coolaste och gulligaste tant jag träffat i hela mitt liv. Hon kunde ingen engelska så det enda hon gjorde var att stå och klappa, sjunga och skratta.

Vi fick vara med på gamlingarnas bönestund.

Mannen jag sitter bredvid på bilden var jätterolig. Vi studenter gick fram till scenen för att sjunga ett par svenska sånger för de gamla och när vi skulle sätta oss igen var det en annan student som först försökte sätta sig bredvid honom. Han bara "Nonono", viftade bort henne och drog ner mig i stolen istället. Haha, han kunde knappt någon engelska men vi förstod varandra ganska bra ändå;)

På vägen hem besökte vi en sopstation. I Indien finns det typ inga papperskorgar (väldigt få iaf) så man slänger precis allt på gatan. Ni kan ju tänka er hur det luktar och det är inte så trevligt att vandra runt på stan där. Här är iaf stället där allt skräp samlas till slut.

Middag. Det var faktiskt inte så gott för pizzan var gjort av ett sött matbröd, fylldes med lite grönsaker och ost och mikrades sedan i någon minut. Men personalen försökte och det är ändå huvudsaken!

Godmorgon! Jag är ledig idag:)

Måste bara få säga det att lasagnen igår var sååå god. Något av det godaste jag ätit faktiskt! Så en stor eloge till min pojkvän där. Efter maten tog vi en långpromenad också, det var en jätteskön sommarkväll och då gäller det att passa på.
Nu ska jag in till stan en snabbis och sen ska jag bege mig ut i joggingspåret. Såg igår att jag fått större och muskliga vader, det är inget som jag har märkt förrän nu. Har bara haft fett där förut;) Resultatet av sommarens springande kanske? Gött!

Dags för mat, dusch och sedan jobb!

Har haft en liten mysstund med Gitte nu på morgonen.

Har jag sagt att katten är galen?! Igår öppnade hon skåpet där papperskorgen står, drog ut den, välte den och började äta resterna som fanns där. Fresh!

En dag i Trichy besökte vi ett privatsjukhus. Med tanke på hur ofräscht det var där undrar jag hur de kommunala sjukhusen ser ut i Indien, för att vandra runt i korridorerna på detta sjukhus var inte roligt. När jag tänker på privatsjukhus tänker jag främst på att det är rent, städat, bra mat, fina undersökningsrum m.m. Det var ju inte riktigt så kan jag säga och jag är jävligt glad att jag slapp hamna på sjukhus i Indien!


Mysigt.

Ännu mysigare. Det är faktiskt riktiga foster i de här burkarna, det äldsta var 27 veckor har jag för mig. Ska skippa närbilderna, men jag trodde ärligt talat att det var dockor först. Kunde aldrig tro att man hade foster i glasburkar på ett sjukhus som man visar upp för allmänheten.

Indiska sjuksyrror, haha!


En dag åkte jag iväg med Sankari för att intervjua 3 personer till min essä. Fick åka hem till de här personerna och det var kul att få komma så nära inpå och se hur indierna levde och bodde på riktigt, inte som i vårt hus hos Santhanam där de anpassade allt till oss. Indierna är riktigt bra på att bjuda på saker och de frågar inte om man vill ha något innan de kommer med mat och dryck heller. Om de ändå gör det och man säger nej kommer de med dricka ändå. Jag gjorde tre intervjuer på raken och på alla ställen överöste dom mig med mat och dryck så jag kände mig som en val när intervjuerna var klara, haha.

En kvinna som jag intervjuade hade 2 jättesöta kattungar.

Material till min essä, äktenskapsannonser. I Indien är det vanligt att annonsera efter en partner på det viset, det finns till och med en separat bilaga i tidningen som bara handlar om folk som söker efter en äkta hälft. Eller ja, det är väl oftast föräldrarna som söker en hustru eller man till sitt barn, självbestämmande existerar ju inte alltid i Indien, hmmm...

Det var riktigt intressant att skriva om arrangerade äktenskap, men jag tänker skippa föreläsningen om det här. Minns en dam som jag intervjuade som tyckte att västerländska äktenskap och barn med olika män var hur vidrigt som helst. Hon sa faktiskt att vi beter oss som djur i västvärlden. ALLA jag frågade tycker vi är sjuka i huvudet som har flera partners under en livstid, unga som gamla. Alla. Trodde att de kanske skulle kunna förstå oss västerlänningar, men icke. Så nu vet ni, vi är djur;)

Är det någon som undrar hur det går med Gitte här hemma? Hon har bott hos oss i en vecka nu och det går riktigt bra. Vi skaffade henne mest för Sussies skull så att hon inte skulle bli så ensam, och efter att ha spenderat lite tid ihop ser de nu ut att trivas ganska bra ihop. Eller hur...?!

Gitte är en väldigt rolig katt så det blir många skratt här hemma. Och glupsk som bara den! Efter att bara ha haft finsmakare till katter har vi nu fått hem ett riktigt matvrak som äter både grönsaker och potatis. Och hon älskar att leka med mina bh`ar, hmmm... Det här är en katt med en fantastisk personlighet!

Många har skrattat när jag har berättat att hon heter Gitte, men eftersom hon hette det från början och det redan står i alla papper kan hon lika gärna få fortsätta heta det. Eftersom Gitte hittades med sin syster Gretel i Gnesta är det ju ett ganska passande namn;)

Iordninggjord för stan.

Höres:)

En dag i Trichy besökte vi ett beroendecentrum där bland annat alkoholiserade män behandlades. Inga kvinnor bodde på hemmet med förklaringen att alkoholism endast förekommer bland män då kvinnor inte dricker alkohol i Indien.
Ibland blev jag nästan lite förbannad på hur naiva indierna är, att de blundar för saker de menar inte existerar. Diskuterade bland annat homosexualitet med flera personer, och samtliga sa att det inte är något som ens finns i Indien. Det innebär att folk inte heller smyger med sin sexuella läggning, homosexualitet finns helt enkelt inte. Weirdo. På samma sätt menar de att det inte finns alkoholiserade kvinnor. Vet inte vilken verklighetsuppfattning indierna har ibland...

The addiction centre.

Ute på gården.

Här är det sovsalar som gäller!


När vi besökte beroendecentret var det flera alkoholiserade män som berättade för oss sina historier; bakgrunden till att de blivit alkoholister och hur behandlingen fortlöpt. Det var gripande och jag blev väldigt berörd över de här männens mod att våga öppna upp sig så för oss. Tänker inte ens gå in på hur man behandlar alkoholister i Indien, men även här kan man prata om blåögdhet...

Här står jag och ett gäng och väntar på bussen. Det var alltid lika spännande för det fanns ingen busstidtabell så man visste aldrig när och om bussen kom. Flera gånger var jag med om att vi stod och väntade på bussen i typ 45 minuter och sen när den väl kom var den överfull så vi kunde inte åka med ändå. Vad irriterad man blev många gånger...


Om man väl kom på bussen var den proppfull. Var lika rädd varje gång jag åkte buss i Indien eftersom de kör med öppna fönster och dörrar där folk hänger ut. Folk är inte direkt rädda om sina liv!

På en pizzeria:)

Fattar inte hur man kan få Ida till att bli Seedha...Men jag var inte ensam om att få ett annat namn på kvittot, lunchade bland annat med Thamila, Moolin, Leeza och Marilyn;)

Ett hjärta till mitt hjärta...



...och så ett till mig också...;)

Nu blir det jobb! Längtar galet mycket tills jag slutar och får träffa mitt hjärta igen ♥

Det var väl för myckedt begärt att tro att tjejerna skulle komma överens så här i första början;) Kan väl sammanfatta gårdagen och morgonen med att Sussie sitter och fräser i ett hörn medan Gitte leker med Sussies leksaker, sover på hennes favoritplatser och äter upp hennes mat.

Det är med andra ord Gitte som tagit kommandot här hemma och hon ger blanka fan i att Sussie fräser åt henne. Och tur är väl det, men samtidigt är det ju synd om Sussie som inte kan markera sitt revir;) Fortsättning lär följa!

Äntligen har jag hittat H&M - tröjan jag letat efter. Jag valde en vitgrå med svarta detaljer, like it!



Nu har jag storstädat här hemma. Det måste vara rent och fint här hemma eftersom lilla Gitte flyttar hit idag:) Hoppas bara att mina kattflickor kommer överens!

Ja det var gott. JÄVLIGT gott!

Här kommer fortsättningen på Tamil New Year. Efter att vi gjort oss i ordning åkte vi in till stan för att kolla på en parad, och vi fick hedersplatser uppe på en balkong. Därmed var vi mitt i händelsernas centrum och det kändes som om de som gick i paraden samt de som tittade på tyckte det var roligare att kolla på oss vitingar, haha. Som jag berättat tidigare är det väldigt stort för många indier att se vita människor...


Barnen hade vattenkrig.

Paraden stannade upp ett par gånger när indierna ville stanna och vinka till oss;)

Så äckligt! Den här stången går rakt igenom båda kinderna.

Här har killen hängt fast en massa saker på krokar i huden.

Väl tillbaka i huset igen var det dags för fotografering!

Jag och mina rumskamrater.

Roomies + one.

En klassisk indisk lunch.

Detta skulle ätas med fingrarna...

Nu har ni bildbevis på att jag ätit mat med fingrarna och firat indiskt nyår=)

Gårdagens. Yummie!

God kväll!



Under dagen har jag hunnit med att träna, shoppa och sola. Bara saker som jag gillar:) Vill passa på att njuta den här sista semesterveckan. På måndag börjar jag jobba igen fram till skolan börjar i september, så de kommande dagarna ska innehålla massor av mys och roliga saker!

Gitte ♥

Under tiden i Indien fick vi vara med och fira Tamil New Year, eftersom delstaten vi bodde i firar det i april. Jag kommer visa bilder från firandet i ett senare inlägg, men först ska ni få se förberedelserna!

Dagen innan fick vi göra hennatatueringar. Jag tycker egentligen inte att det är fint, men kände mig så illa tvungen att skaffa en tatto för att göra tjejen som kom till huset nöjd. De flesta valde att måla händerna medan jag istället valde underarmen.

Fint? Njaaa... Duktig tjej som målade så bra iaf!

På den stora dagen skulle vi ha på oss sari. Detta är understället; lång kjol och topp á la Madonna 70´s - strutbröst - style.

Sankari fick hjälpa oss att ta på oss sarin och det var inget lätt jobb. 6 meter tyg ska viras runt kroppen och det tog drygt 10 minuter för varje person att få på sig sarin. Tänk hur indierna har det varje dag... Hela sarin fästs totalt med 3 säkerhetsnålar, så lossnar en är risken stor att du blottar hela baletten. Vissa indiska kvinnor använder inte underkjolen heller eftersom det blir för varmt, och jag vet också om en del som skippar trosorna... Så att tappa kjolen är ett big nono!

Tada! Här har ni resultatet. 6 meter tyg runt kroppen i 40 graders värme och jag kunde knappt röra mig... Men visst är sarin som jag köpte snygg?

Bakifrån.

I Indien brukar kvinnorna ha jasmin i håret. I vissa delstater är det bara de gifta kvinnorna som använder det, men i Tamil Nadu är det fritt fram för alla!

Min hennatatuering när den var färdig.


Fortsättning följer!