alittlebitmoreee

Idag är det en vecka sedan du somnade in, och jag saknar dig så oerhört mycket.



Även om jag pratar och skrattar kan ingen veta hur jag mår inuti. Det är bara jag som vet hur det känns i mitt innersta, hur förtvivlan tar över ibland. Jag är bra på att skjuta undan sorgen, men den kommer alltid tillbaka oavsett om jag försöker tänka på annat. Man kan inte få sorgen att försvinna genom att undvika den. Jag vet att jag måste uthärda den för att övervinna den.

Nästa vecka börjar min stora utmaning då jag kommer till Stockholm för sommarlov. Jag ska bo och leva där du alltid funnits. Det kommer bli tufft, men jag ska klara det.